kärlek och revolution

Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag?
Nej, det är ingen vanlig dag för det är min födelsedag. Hurra hurra hurra!!!

Jag önskar mig själv allt gott och hoppas jag får en riktigt, riktigt trevlig dag!

Så har man passerat 30-sträcket. Jag är inte längre 20-nånting, jag är 30. Och jag är fortfarande snygg som fan!

När jag var liten bestämde jag att när jag var 27 skulle jag ha utbildning, fast jobb, man och barn. Det är tre år sedan den dead linen gick ut. Nothing.
Alla planer jag gjorde upp när jag var 10 har skitit sig något så fullständigt så det är helt fantastiskt. Jag är inte snubblande nära, inte nära, inte nästan där, inte ens "men snart så...". Min systers hundar är närmare giftemål än vad jag är!
Utbildningen är under progress i och för sig, där kan man skönja ljuset. 
Men allt det andra är så långt borta att det hade varit närmare att vandra till Australien.

Och jag sörjer inte ett ögonblick! 
Det gör mig ingenting. Jag kan vänta. jag har tålamod.
Av den enda anledningen att jag fortfarande är snygg som fan.
Det är allt som betyder något. Alla ni unga där ute, ni som otåligt står och stampar och väntar på att livet ska börja. Ni måste veta det. I slutet av dagen, när allt är sagt och gjort, när den feta damen sjungit, när allt är för sent, när gropen är grävd, kistlocket står öppet och blommorna är arrangerade, när du fyllt 30. Det viktigaste av allt då, det är att fortfarande vara snygg.
Allt annat kan kvitta.

Jag är praktiskt taget fortfarande som jag var när jag var 20. Ingen skillnad alls. Nästan.
Jag har slutat leka i snön.
Jag har slutat skriva brev under lektionerna där jag hånar den undervisande läraren (eller, vid närmare eftertanke...)
Jag behöver mer sömn.
Jag orkar inte längre festa tre gånger i veckan...eller ens en.
Jag blir mycket mer bakis.
Jag raggar inte längre som jag gjorde.
Jag blir inte lika raggad på lika mycket som förr.
Jag ligger inte längre i buskar och smyger på snygga killar.
Jag busringer inte.
Mina händer når i och för sig fortfarande ner till golvet... om jag böjer på knäna.
När jag är trött (klockan tio) går jag och lägger mig även om det är något jättebra program på TV.
Om det är kallt ute sitter jag hellre hemma i soffan en lördagskväll än ger mig ut i kylan för att ta mig till en fest eller bara hälsa på en kompis.
När klockan är åtta på kvällen tänker jag att nä, nu är det nog dags att stänga av musiken så att inte grannarna störs.
...men annars är allt precis som förr. När jag var 15 eller 20.
Och jag ÄR fortfarande snygg som fan!!

   /LaCinna har blivit gammal och sentimental