kärlek och revolution

Så, tillbaka utan att det har gått 2 veckor denna gången. it´s only getting better, baby.

Fredagen gick i rörelsens tecken.
Först körde jag ett stenhårt styrketräningspass. Jag tömde ut lagret på energi fullständigt, orkade knappt ta mig hem. Sen på kvällen tog jag och Anna en lååång promenad. Fast vi fuskade lite: vi stannade på bryggan utanför segelsällskapets lokal och drack rosévin och käkade kex, ost och vindruvor. Det var vi värda!!

I lördags var jag först på släktkalas i Vinslöv. Fy tusan vad energikrävande det blev. Sju hundar följde med. Mammas och pappas hundar, Lisas brors två hundar, Lisas systers hund och Lisas mammas hund, plus Lisas och Mickes hund såklart. Den sistnämnda hunden stod bunden hela tiden eftersom de var rädda att han skulle bita någon när det var så stimmigt. De två andra pudlarna skällde konstant, och ägarna sa inte till dem. De enda som sa till hundarna var jag och Micke. Det blev väl ett par sura miner ibland, men jag pallar inte med hundar som står och bjäbbar konstant. Och reagerar inte ägarna, då reagerar jag.

På kvällen gick jag ut med Anna och ett gäng andra tjejer. Vi var först på förfest på Österäng, i en likadan lägenhet som jag bodde i. Toaletten var exakt lika!! Vilken nostalgi! Jag kan känna att det nog finns en liten del av mig som längtar tillbaka dit. Det är minnena, såklart. Det är minnena man längtar tillbaka till.
Sen gick vi till Grand, det var premiär. Grand är inte mitt favoritställe, men med rätt sällskap blir det såklart kul ändå.
Där träffade jag en kille jag hade et one-night-stand med för nästan två år sen, tror jag att det var.
Det hela var ganska roligt. Ibland är man en skadeglad jävla bitch. Men så här gick det till:
Killen som får förbli anonym kommer fram till mig på dansgolvet och vi kramas och sen dansar vi ( det är en väldigt rolig och trevlig kille, en sån kille man blir glad av att träffa). Efter en stund kommer det fram en tjej. man ser att hon gör allt hon kan för att vara sexig, hon kör hela repetoaren, vickar på rumpan, kisar med ögonen, ja, ni vet. Hon tar honom i handen och drar iväg med honom. Så vänder hon sig om och hånler åt mig. Jag börjar skratta: för det första bryr jag mig inte särskilt mycket om att hon tar honom, jag hade inte tänkt ragga på honom. För det andra är det där så jävla löjligt. En av tjejerna som jag var ute med såg också det, och gjorde en menande min.
En stund senare är killen tillbaka igen. Såklart. Vi tar vid där vi slutade och fortsätter dansa. Dj:n börjar spela den där dansbandslåten Ja, jag vet att klockan är två och det är sent för en söndagskväll, men ingenting kan få mig härifrån... ni vet. Så vi börjar dansa så som pensionärerna gör... ni vet. Med snurrar och allt. Vi tramsar oss, med andra ord. Efter den väljer dj:n att spela Var ska vi sova inatt - låten. Då börjar det hetta till lite, faktiskt. Ganska otippat egentligen. Eller kanske inte. Jag vet inte. Men ialla fall så kommer samma tjej tillbaka igen och ska dra iväg honom en gång till. Då snurrar han runt mig så jag har ryggen mot honom, lägger armarna runt min midja och kysser mig i nacken. Tjejen försvinner lika snabbt som myggen försvinner när man tänder lampan på natten för att slå ihjäl dem. Och jag kan inte låta bli att bli jävligt skadeglad.

Inte för att hon drog iväg honom, det skiter jag i, men för att hon hånlog mot mig. Fy fan, vad pinsamt det hade varit att göra en sådan sak bara för att sedan se mannen välja den andra bruden. Hahahah, det är så jävla roligt.
Sen hängde han med mig hem och vi snackade och kelade till halv åtta eller nåt på morgonen.
Han är sjukt söt men precis lika blyg.

Jag och Anna delade på en flaska Southern Comfort. Gott!!!

På tal om män från förr. I fredags fick jag mess från en kille som jag dejtade två gånger för fem år sedan. Helt plötsligt sådär. Exakt 13.00 kommer det första messet. Jag får fundera en stund innan jag fattar vem det är. När jag kommit på det bestämmer jag mig för att skita i att svara. Två timmar senare kommer precis samma mess, (Hej på dig! Hur är det med dig nu för tiden?), fast nu på den andra telefonen. Vilket betyder att han inte suttit sysslolös och kollat i telefonboken och tänkt "Undra vad Annica gör nu för tiden", utan han har letat upp mig på eniro. Det tycker jag är jävligt wierdo.
Jag svarade då iallafall. Väldigt kort. Efter några mess med dumma frågor frågade om jag ville träffa honom igen, jag svarade "Det vet i fan...". Sen skrev han inte mer. Ja, vad svarar man på det? hehe *evilskrattar*

Jag förstår ärligt talat inte vad det är för fel på män som gör att de tror att de kan höra av sig flera år senare och tror att de har någonting att hämta då. Bara sådär. De har ingenting att hämta. Framförallt inte han.

Igår låg jag i soffan och tittade på Män som hatar kvinnor och dressyr. Så duktiga djur hästar är!!

Jepp. Jo men då så...
Det var väl det för nu då...

Men sammanfattning: trevlig helg om än stundvis något rörig i trevligt sällskap och män från förr. 

                        pussen&kramen

              /LaCinna tror att hon hunnit sova ikapp redan trots allt