kärlek och revolution

Det är faktiskt lite längre sedan jag skrev än jag trodde. Jag trodde jag skrev i helgen, men riktigt så ser nog inte sanningen ut verkar det som.
Annika skällde idag. Så nu vågar jag inte annat än att skriva. :-D

Jag är ute på praktik på ett gymnasium här i stan nu. Har varit där en vecka, tre veckor kvar. Med ena klassen kör jag temat idrott och hälsa, andra klassen har temat föräldrar. De är väldigt söta, eleverna. Och handledaren är bra. Jag kommer få ut en massa av den här praktiken.
Förra veckan hade jag inga lektioner, då hade vi läsprojekt. Min handledare hade hand om en grupp elever som är väldigt svaga när det gäller läsning. Det var en otroligt intressant vecka. Jag hade aldrig kunnat tro att de låter elever som har så svårt för att läsa lämna högstadiet. Jag förstår inte hur de klarar sig igenom högstadiet. Och jag fattar inte att de inte fått hjälp tidigare.
Vad jag inte har tänkt på innan, är hur det försvårsr och förstör hela livet. Människor som inte kan läsa blir otroligt oallmänbildade. Inte för att de är dumma, utan för att de inte kan ta till sig en text. Vilken text som helst. Och det innefattar tidningar. Läroböcker. Allt i textform. De har ingen aning om vem Darwin var eller vad hans utvecklingsteori går ut på. De vet ingenting om de olika värlsdelarna. De kan ingenting om historian. Det är ett jävla problem. Ett problem som gör att folk tror att de är dumma, som gör att de inte hänger med i samtal som sker runt dem, ett problem som med hjälp skulle kunna minskas dramatiskt. Men ingen har funnits där för att hjälpa dem, för att fånga upp dem, och nu förväntas de kunna klara sig igenom gymnasiet fast de inte klarar av att läsa läroböckerna.
Jag blir förbannad. Vilken jävla skit. Hur fan kan vi lämna människor ute i kylan på det sättet? om inte annat borde vi tänka på att detta är de som förväntas ta hand om oss när vi är gamla och odugliga. Vill vi kunna se dem i ögonen då? Vill vi vara beroende av människor vi svikit?
Det tror jag inte.

Nu ska jag äta. Strax tillbaka.

Så, I´m back!
Mätt och belåten.

Idag vaccinerade jag mig mot svininfluensan. Det gjorde inte det minsta ont. Inga andra biverkningar heller än så länge. Jag väntar med spänning...

Jag var hos gastroenterologen också idag (mag-och tarm specialist). Dr Khaan. En otroligt duktig, trevlig, vänlig, sympatisk, rolig och snygg läkare. Eller, man ser att han var snygg när han var yngre. Kvinnorna i hans ålder dräglar nog fortfarande över honom. Jag tycker mig märka att sjuksköterskorna kvittrar ovanligt mycket när han är där. *skrattar* The down side är att det är han som fått jobbet att ta sig en titt upp i min rumpa med jämna mellanrum.
Första gången jag träffade honom sa han till mig: "Jag har inte hunnit läsa din journal än, så om du tittar på mig så tittar jag på dataskärmen en stund, så pratar vi sen". När jag berättade att jag pluggar till svensk- och engelsklärare sa han: "Det är bra. Utan språket existerar inte människan. Det är människor som ägnar sig åt språket som säkerställer människans existens". Det tycker jag var fint sagt.
Idag hade vi ett bra samtal. Jag har en väldigt väldigt duktig husläkare. Men jag har inte riktigt hållit med henne när det gäller behandlingen av min magsäck och strupe. Jag tog upp detta med dr Khaan idag, sa hur jag vill behandla det och frågade vad som hindrar att man inte behandlar problemen som jag vill. Som den skickliga läkare han är höll han med mig, det ska behandlas som jag vill. Det är någonting som är så vackert med att läkarna håller med en när man har fått en idé.
Fast han förklarade också att läkare blivit tillsagda att bara "vissa grupper" får äta den medicinen, eftersom den är sinnessjukt dyr. Och det är svårt för husläkare att veta när en person tillhör den gruppen. Eller något sådant. Ingen skugga ska alltså falla över min husläkare. Allt ljus på mig däremot ;-).
Sedan sa han också att nu mår min tarm så bra så nu behöver jag inte gå till honom längre. Om jag får problem ska jag istället säga till någon av mina andra läkare på sjukhuset, som ska leta upp honom och säga att jag vill träffa honom, och sen ger han mig i sin tur en tid snabbt. Så gör vi. Han ska bara göra en gastroskopi på mig, sen har jag alltså sprungit färdigt hos honom. Och han har idag tittat på min tarm för sista gången (det blir ju så eftersom jag inte tänker få så stora problem med tarmen igen).
Han sa: "Inte för att det inte är trevligt att träffa dig, det är alltid väldigt trevligt. Men det är onödigt att du ska behöva gå igenom de otrevliga undersökningar jag utsätter dig för". Och jag höll med, undersökningarna är ingen höjdare.
När han skulle göra just en sådan undersökning frågade han om en kandidat kunde få vara med. Jag sa ja, annars lär hon sig inget. Han sa att det är bra när kandidaterna kan få vara med när det är en patient som är van vid att plågas. När han kom tillbaka var en tjej till med honom. Han berättade glatt att han minsann råkat hittat en kandidat till och undrar om det går bra. Jag säger: Ja för fan, kom in allihopa bara! Här är vi inte blyga!. Så nu är vi en patient, en läkare, en sjuksköterska och två kandidater inträngda i ett litet rum, varav tre av dem är där för att titta på min stackars tarm. "Ser ni hur rosa och fin slemhinnan är? Så ska den se ut", "Den här kröken är svår att komma förbi, det kan göra ont på patienten. Då får man dra ut den så här, ser ni hur jag gör?" "Jag tycker att det är jättesvårt att komma förbi det här vecket" "Ja, du får försöka sträcka ut det också. Om du gör så här..."
"Ehh, hallå, det är min tarm ni snackar om att dra i!" sa jag inte men jag tänkte det. Men slemhinnan var alltså rosa och fin. *skrattar*

På fredag ska jag på dejt. Tror jag iallafall. Med en göteborgare. Igen. Fast en ny då.
På lördag ska jag se Winnerbäck. Med Lina.

Nu måste jag sätta mig och skriva matriser. För er som inte vet vad det är: tough luck. Jag tänker inte förklara. För vet ni inte det behöver ni förmodligen inte veta det heller.

Nej men oj! Glömde en sak: Jag var ju ute med Kanella i lördags! Det var väldigt kul att träffa Kanella, hon är för härlig. Synd att Kristianstad är en skitstad att gå ut i bara. Tur att man har vänner som kan roa en.

Puss & kram hela dan!
   /LaCinna drömmer kursplaner