kärlek och revolution

Idag fick jag för första gången gå ut alldeles själv!

Vilken känsla!

Jag var lite rädd, fast det kommer jag aldrig erkänna för Columba.

Jag visste först inte vad jag skulle tro,

plötsligt öppnar matte bara dörren och kallar på mig.

Och när jag kommer ut finns där ingen grind vid trappan.

Lite förvirrad gick jag runt på balkongen en stund.

Sedan gick jag ner ett trappsteg,

sedan upp på balkongen igen.

Till slut tog jag mod till mig,

laddade,

tog sats,

och rusade ner för trappan.

Lite skakig tittade jag på en motorcykel som stod där nere,

sedan gick jag in i en buske.

Jag satt där en stund,

innan jag kände att det var nog med spänning för en liten stund

och sprang upp för trappan lika fort som jag sprang ner.

Nu när jag låtit det smälta en stund vill jag såklart ut igen,

men matte tycker att det räcker för idag.

Dumt, tycker jag!

När matte gick ut skulle jag med,

då låste hon in mej på toaletten.

Som hämnd bet och rev jag i sönder bajspåsarna.

Hahaha!

Där fick hon!

Jag planerar att på något sätt ta mig ut snart igen,

jag är ju ändå snabbare än vad hon är.

Tills dess står jag vid dörren och piper för att reta henne.

Nästa gång jag är ute ska jag se till att få ett foto på det,

så ni får se hur trevligt det är ute!

Bit i stortån

/Tim